En regnig och grÄmulen mÄndag i oktober
Hej igen alla followers!
Jag tĂ€nkte att det kanske var dags igen för en liten uppdatering frĂ„n min sida đ. SĂ„ vad Ă€r nytt i livet? Har det hĂ€nt nĂ„got? Ăr allt som vanligt? BĂ€ttre? SĂ€mre Ă€n sist? Blir ni nyfikna? đ€Ș. FortsĂ€tt lĂ€sa sĂ„ ska jag berĂ€tta för er đ.
SÄ vart var det vi slutade förra gÄngen? Jo, jag tror att jag hann med och berÀtta att jag skulle fÄ komma till en ny psykolog iallafall... kÀnns det bekant? Jo nu kommer jag ihÄg! Jag berÀttade ju för er att jag och min psykolog hade bokat in en
ny tid och den hÀr gÄngen sÄ gick det bÀttre Àn förra gÄngen! Det Àr fortfarande en stor utmaning varje gÄng jag ska dit och jag fÄr verkligen kÀmpa för att övervinna mina hemska hjÀrnspöken! Men jag tror och hoppas pÄ att det hÀr iallafall
Àr ett steg i rÀtt riktning! Det kÀnns iallafall som att jag och S har fÄtt en relativt bra relation till varandra och jag kÀnner att jag kan öppna upp mig flr henne, ja iallafall till en viss del... jag har fÄtt med mig nÄgra riktigt anvÀndbara
tips och verktyg av henne som jag kan anvÀnda mig av i vardagen sÄ det kÀnns faktiskt helt okej. Ett steg i taget... ena foten framför den andra... och Àven om det kan kÀnnas som smÄ myrsteg ibland sÄ Àr det ÀndÄ ett litet steg i rÀtt riktning
đ.
Okej, sÄ hur gÄr det med allting annat dÄ? Jo jag har haft kontakt med min handlÀggare inom IPS Projektet igen och vi har kommit fram till att jag ska försöka börja arbetstrÀna inom vÄrden, eftersom att jag Àr utbildad undersköterska. Det kÀnns vÀll kanske
som en logisk lösning och det finns ju mycket jobb inom Àldreomsorgen, visst Àr det sÄ!
Men samtidigt som jag pĂ„ nĂ„got sĂ€tt ser fram emot att komma igĂ„ng igen, sĂ„ finns det sĂ„klart en liten rĂ€dsla med i det ocksĂ„, för jag vet ju inte sĂ„ mycket Ă€n? Hur kommer det gĂ„? Hur kommer dagarna se ut? Ăr det hĂ€r rĂ€tt beslut? Kommer jag att klara det
hÀr? Vad hÀnder om jag misslyckas? Finns det nÄgra alternativ?.... Alla dom hÀr tankarna snurrar runt runt inuti mitt huvud just nu... Och sanningen Àr ju faktiskt att jag inte vet hur det gÄr? Jag har ju ingen spÄkula som kan hjÀlpa mig att se in
i framtiden! Och pÄ ett sÀtt sÄ tror jag att det Àr bra ocksÄ... att den dÀr spÄkulan inte finns, för hur skulle man reagera dÄ? Vill man verkligen veta allting i förvÀg, eller Àr det bÀttre att vÀnta och se?Carpe Diem ni vet? Vad tycker ni andra?
Vi kom iallafall fram till att min handlÀggare skulle kolla upp lite vart nÄnstans det fanns möjligheter? Och sedan Äterkomma till mig nÀr han vet mer. SÄ det Àr vÀll bara att försöka ha lite is i magen och
vĂ€nta... den som lever fĂ„r se helt enkelt đ.
SjÀlv sÄ har jag Äkt pÄ nÄgon sorts influensa aktigt hÀr hemma, sÄ just nu ligger jag kvar i sÀngen fortfarande med ledvÀrk och ont i huvudet! SÄ det blir nÄgra lugna dagar hÀr hemma nu. Missade dagens möte med psykologen, sÄ nu Àr det tvÄ veckors
uppehĂ„ll innan vĂ„rat nĂ€sta möte. Men jag hoppas och tror att det kommer gĂ„ bra Ă€ndĂ„! đ€Ș.
Nu mĂ„ste jag vila mitt huvud lite sĂ„ nu fĂ„r ni hĂ„lla er till tĂ„ls till nĂ€sta gĂ„ng. Jag lovar att hĂ„lla er uppdaterade đ.
Puss och Kram till er dĂ€r ute i höstrusket! đ
/Anjelicka